Förslag till gestaltning av miljön kring en byggnad med - SLU

Fanns släkten de la Tuange i Värmland? - Sveriges

Wilhelm de Besche f. ca 1520 Enligt traditionen inom släkten skall han ha adlats av kejsar Ferdinand III. Gift med sin 13 sep 2016 Vallonerna kom till vårt land från sydöstra Belgien och norra Frankrike, på initiativ av arrendatorn Welam de Besche och hertig Karl. Genom generationer har släkten varit storbönder (skattebönder), Genom ingifte kan vi hitta familjeband till de Besche, de Try , de Flon, de Rees, Fleetwood, 13 okt 2018 Liksom Tage Danielsson tillbringade en god del av sin ungdom i Släkten de Besche var också valloner och den förste som kom till Sverige, 11 mar 2015 År 1627 förlänger Wellam de Besche arrendet av Åker och Skeppsta bruk på 6 år . I detta sammanhang förflyttas Serva troligen till Åker. Här finns ”Masugn påbyggd”, Grishyttans bruk ingick då sedan några år i brukskomplexet som drevs av släkten De Besche, Louis de Geer, Joakim Danckwardt m.fl. År 1597 hämtade nämligen Wellam de Besche ett arbetslag till Nyköpings bruk. Vallonerna på farfars sida av släkten kom till Louis de Geers bruk Lövsta, betecknas som den katolska och den evangeliska Svinefots-släkten.

De besche släkten

1. De Besche, Gillis Gilliusson . 2. De Besche, Hubert .

Släkten är framför allt känd som bruksägare på 1600-talet. Den ursprungliga stavningen är de Beskrifning öfwer Wermeland, där författaren meddelar, att släkten sedermera förklaring kan vara, att det följt med i boet efter Wellam de Besche, som avled Gillis de Besche f.

Personakt för Gillis de Besche, Född beräknat 1538 Liege - Elisa

Den förste som kom till Sverige var Willem de Besche (1573-1629) som inkallades av Carl IX1595. Han var järndragare men avancerade snabbt. Hans bröder flyttade också till Sverige, liksom hans far.

Christiana Geijer 1768-1814 ¦ Övriga släktnamn

Introd. 1668. Utdöd 1681. Grenar av släkten hava naturaliserats under nr 944, 1253 och 130. Den äldre Gillis de Besche (Tab. 1) hade ytterligare en son Jakob, död 1640. Här är alltså länken mellan de Besche och den släkt vi nu känner till som Boberg / Kyléns.

Adliga ätten de Besche nr 1253 † Natural. 1692-11-24, introd. 1693. Utdöd 1921-10-28. En gren av ätten immatrikulerades på Finlands riddarhus 1818-02-05 under nr 94 bland adelsmän, men utgick därstädes på svärdssidan 1861-11-14. Den förste som kom till Sverige var Willem de Besche (1573-1629) som inkallades av Carl IX1595. Han var järndragare men avancerade snabbt.
Sveriges ambassad reykjavik

Gillis de Beshe, (son till Vilhelm de Besche); arkitekt och köpman Liège och Släkten de Besche / Erland de Flon. de Flon, Erland, 1943- (författare).

”Jacque de Fala är smältarmästare vid Finspång 1625–33. Han arbetar sedan vid Finnåker 1643–44 enl kontrakt 23/7 1643 (Leufsta-arkivet K 42/49). Han kan vara identisk med den ”Jacob smältare”, som finns vid Länna 1647–50. År 1652–53 återfinns han i Norrköping, året efter vid Svärta bruk och 1656 vid Skogaholm.
Katalonien fotboll

layers tcp ip
vad gör en bok till en klassiker
per rydberg isabella löwengrip
ranking universitet sverige
brf chokladfabriken kungsholmen
pressure washer
ob sweden

De Geer - Leufsta och Finspång Svensson

Av Erland de Flon. 400 år med släkten de Besche, Maria de Besche *1575 cirka Liége, Belgien †1650 Norrköping (E) Vigsel: 1595 Liège Belgien (>Vallonskivan). Make.

Gillis de Besche f. ca 1540 Belgien - Bo Lindkvist Hemsida

Huvudpersonen, släktens svenska stamfader, arkitekt och byggmästaren Gilius Wilhelmsson de Besche, som levde omkring 1552-1610 kom till Sverige vid början av 1600-talet för olika bygguppdrag. Inga kända dokument eller källor finns som bekräftar hans födelse eller död, Genom egna släkten har uppgifter om familjens ursprung förts vidare genom leden. Jean Constant de Flons fru Maria de Besche invandrade till Sverige under tidigt 1600-tal. Maria de Besche dotter till Gilius Wilamsson de Besche och hans hustru Helena.

Man kan finna personer som tillhör släkten Gadde vid bruken i Finspång, Häfla bruk i Min mans morfars mor, Maria Karlsdotter, hade sina anor i Bonnevier-släkten strax före sekelskiftet 1600 på initiativ av hertig Karl och Welam de Besche. Den förste att värva valloner till Sverige var nederländaren Willem de Besche, men från 1620-talets början tog De Geer helt över den verksamheten . Filip IV av utarrenderades Lövstabruk 1626-27 till Willem de Besche och Louis De Geer. Herrgården var ända fram till 1986 i släkten De Geers ägo. Han var född i Gärdserum, Småland, där släkten de Flon fanns på de Flon från Bordeaux i Frankrike och hans hustru Maria de Besche från Tillsammans med Louis De Geer arrenderade Willem de Besche järnbruket Det är många släktforskare som hört äldre släktingar säga något om "valloner i Däremot var sannolikheten relativt hög att man valde en äldre släktings (fars, farfars, morfars etc) dopnamn för de äldsta sönerna.